Till minnet av JFK
Igår var det exakt 43 år sedan John Fitzgerald Kennedy mördades. Han mördades för att han hade en vision av hur ett samhälle skulle kunna fungera utan de patokratiska element som han såg fördärvade sitt land.
Hans liv och död har betytt mycket för hur vårt samhälle har utvecklats sedan dess. Hans liv har inspirerat många, och hans död har avskräckt andra politiker från att försöka sig på samma djärva uppdrag. Den organisation, eller nätverk av organisationer, som låg bakom hans mord har sett till att andra politiker som inte håller sig till agendan slutar på samma sätt. I Sverige har vi sett detta två gånger, och båda gångerna har det gällt personer med stark integritet och en vilja att förändra.
Laura Knight-Jadczyk har skrivit en artikelserie med utdrag ur Farewell America om JFK som är väl värd att läsa, och publicerade även igår en podcast-intervju med Michael Collins Piper, en författare för American Free Press, där de diskuterar mordet på JFK, hur det hänger ihop med 9-11, samt den konspiration och organisation som ligger bakom dessa båda förräderier mot det Amerikanska folket.
Ur svensk synvinkel känner jag framförallt med det Amerikanska folket med tanke på de båda ministermord vi själva haft. Jag tog framförallt personligen illa vid mig när de mördade Anna Lindh. Jag blev både ledsen och förbannad, eftersom jag mer eller mindre direkt insåg vilka som låg bakom, och vad motivet var. Bredvid sina partikamrater framstod hon som ett föredöme, som en verklig människa. Även hon hade naturligtvis fel och brister, men ska man agera på den nivån gäller det att till viss del hålla sig till reglerna, vilket är något hon tydligen inte lyckades så bra med. Det är synd. Vi behöver fler som henne.
Och apropå det såg jag i DN idag att Carin Jämtin pekas ut som kandidat till partiledarposten i Socialdemokraterna. Jag gillar Carin. Även hon framstår som någorlunda mänsklig jämfört med sina partikamrater. Tyvärr har hon ju lite fel åsikter, ur ett patokratiskt perspektiv, vad det gäller vissa frågor, så jag hoppas verkligen inte att hon blir partiledare. Hon skulle antingen behöva justera sin syn eller elimineras, och båda alternativen suger rätt fett. Nej, snälla Carin, håll dig borta från det där! Det slutar bara illa.