Med lögnen som språngbräda

October 23, 2005

O beskriver i ISOTM hur han ansåg att de omständigheter som rådde under första världskriget, den tid då han undervisades i G’s system, hindrade dem. Att hela tiden behöva oroa sig för att bli dödad, rånad och lemlästad sågs som ett onödigt problem; syftet var ju att genom det dagliga livet försöka förstå sig själv för att uppnå medvetenhet och självkontroll. Och att uppnå något som kunde kallas “Jag” överhuvudtaget.

G’s kommentar var att det tvärtom var nödvändigt att verka i en sådan miljö, av flera anledningar. Under normala omständigheter skulle den verksamhet som G’s system innebär hela tiden trakasseras av allmänheten - klassas som sekteri och olagligheter, kanske till och med “terrorism” med moderna termer - då vi människor har en enorm tendens att förringa det vi inte förstår. Den monoteistiska genen skulle man kunna kalla det:

Min Gud har rätt och din har fel

Men den främsta anledningen till att uppskatta det kaos som råder i krigssituationer är att det då finns som mest möjligheter till Arbete. När alla ting är som mörkast, och ingen ting är sant, då har ett ljus som mest effekt. Lögnen, i alla dess former, blir en effektiv språngbräda. Vi tvingas ta ställning - att ställa de svåra frågorna och fundera på vad som är sant och falskt, och varför vi har en sån enorm vilja att tro på det som är falskt. Varje gång vi tar ställning tar oss vidare mot en antingen objektiv eller subjektiv verklighet.

Det kanske mest framträdande exemplet i modern tid är 9-11, och alla de händelser som skett därefter. Det tillstånd av sömn som det amerikanska folket hamnat i är smärtsamt att se. De vill så gärna tro på sina ledare; på deras godhet och vilja att göra det som är rätt för folket. Med media som rättesnöre och tolkare av det som händer - att ha en egen åsikt är ju jobbigt - sjunker de djupare och djupare ner i den hypnos som sakta men säkert genomförts. Att den objektiva verkligheten är tvärtom gör deras fanatism bara ännu mer nödvändig. Att vakna upp och inse att allt de har trott är lögner vore för traumatiskt. Bättre då att sova vidare. Att ignorera verkligheten. Att leva i en annan verklighet, där min Gud har rätt, och din har fel. Som Morpheus noterade till Neo:

The Matrix is a system, Neo. That system is our enemy. But when you’re inside, you look around, what do you see? Businessmen, teachers, lawyers, carpenters. The very minds of the people we are trying to save. But until we do, these people are still a part of that system and that makes them our enemy. You have to understand, most of these people are not ready to be unplugged. And many of them are so inert, so hopelessly dependent on the system, that they will fight to protect it.

Att vakna upp och inse att min Gud har fel, och inte ens finns, är sällan ett alternativ. Däri ligger roten till det problem vi ser idag.

Och just därför är det så viktigt att försöka använda den lögnen, denna massiva lögn, som språngbräda för den egna utvecklingen, och att samtidigt försöka förstå och ha empati för de som inte klarar av, eller ens vill, göra detsamma.